Hur känns det egentligen för mig och Lowe i lägenheten och Västerås nu efter att ha sovit där flera nätter nu? Känner vi oss hemma eller känner jag mig ensam där?
Okej alltså måste börja med att säga att det gått och känts bättre än vad jag trott. Har varit så nervös för att flytta att vissa dagar ville jag säga upp lägenheten innan jag ens flyttat in. Tror ärligt en stor del är att jag har varit ledig, fått göra vad jag vill i min takt. Detta har gett mig tid att samla kraft men även att tänka på allting som har varit. Samtidigt hunnit njuta av tiden med Lowe och haft kraft till o busa med honom.
Men jag trivs sååå bra där! Både i Västerås och i lägenheten! Det bästa jag gjort är ärligt att ”fly från allting” eller ja lämna min trygghet som är familjen, vänner och staden där jag känner till allting. Många kan säga att det är de värsta man kan göra, fly från det som får en o må dåligt. Men för mig blev de tvärt om. Att vara helt själv i en stad, inte känna några måsten att träffa alla, att besöka graven eller stress att träffa på nån ute som man inte vill osv. Nej alltså det är så skönt att börja om, få ny start. Bo i en egen lägenhet. Flytta in i en stad där jag knappt känner någon och inte har några minnen där i staden osv.
Kommer komma mer inlägg om detta eftersom jag haft en lång paus då jag bara ville fokusera på flytten och njuta. Nu är jag i Stockholm och ska jobba på förskolan jag jobbade på tidigare, så vi hörs sen ☺️
