Ni som är i min ålder och kanske aldrig varit nära döden att någon du älskar gått bort eller liknande. Så har ni förmodligen inte så mycket fakta om detta. De mesta jag kan är ju från filmer för döden är inget man pratar om i skolan eller så. Och ja filmer ni vet så görs ju allt antagligen överdrivet eller filmas det som mildare. Har alltid upplevt att detta är ett tabu ämne överallt. Och de är ju synd för när man som jag helt plötsligt hamnar i denna situation förstår man ingenting och man vet ingenting. Då blir helt plötsligt Google ens bästavän o nu vet ju att man aldrig kan lita på Google till 100%. De är skillnad om man är äldre typ 70-80 år o släktingar runt en börjar gå bort pga ålder. Då får man en del fakta o erfarenheter på vägen. Men jag är bara 20 år. Livet började precis och har precis gått färdigt skolan liksom. Man har precis hittat sig själv o blivit stor nog o flytta hemifrån osv. Det är klart när man är så ung att man inte tänker på o skaffa kunskap om detta för man kanske tänker att det är inte dags än osv. Det är inte lätt o hinna få kunskap om allt men detta är ett så viktigt ämne tycker jag fast det är ett tråkigt ämne så är det ett måste nästan o läsa på lite om detta. För man vet ju aldrig.
Det är som när jag hört folk som förlorat nån de älskat att de alltid säger ”önskar jag kunde träffa h*n en sista gång och säga …..” jag förstod aldrig detdär riktigt. Förrän nu. Nu tycker jag att man aldrig riktigt kan bli redo. Hur lång tid man än har på sig o säga dedär sista sakerna o göra de sista sakerna. Jag skulle göra vad som helst för o få en heldag med William där jag kunde berätta så mycket för honom.. men känns ändå som jag fick lite sagt till honom i drömmen jag hade för några dagar sen. Vill tro att de verkligen va honom.
För mig blev då detta som en chock. Jag kan ingenting om döden och har aldrig aldrig tidigare tänkt på det. De enda jag tänkt på är att jag vill att min mormor o morfar ska va med på mitt bröllop i framtiden innan de dör. Begravning är helt nytt för mig. Det var så mycket jag lärt mig nu bara vid planeringen och än är de inte dags för begravningsdagen.
Tror även detta är en stor anledning till att de blev en sån chock för mig och än är. För jag förstår knappt va de innebär o hade ingen kunskap tidigare.
Så vill uppmana er som är i min ålder eller till o med äldre o främst inte har förlorat någon närstående. Är att ta reda på information. Börja våga prata med föräldrar o vänner om det. Det är så extremt viktigt. Gör det innan det är försent. För man vet aldrig. Livet är så kort. Livet är så orättvist. Livet är så oförutsägbart. 
